Världens vackraste utställningshall

Entrén till Verket.

1874 tändes masugnarna för första gången i Avesta järnverk. Bygden tog språnget rakt in i den storskaliga industrialismen.

120 år senare var glöden sedan länge falnad och järnverket övergivet. Men då, 1994, fick Avestas kulturchef en briljant idé: att förvandla den 5000 kvadratmeter stora industrilokalen till konsthall.

Året efter hölls den första utställningen i serien Avesta Art. Den har följts av tio till.

Verket som den fyra våningar höga byggnaden kallas, kan vara världens vackraste och mest atmosfärrika konsthall. Tegelväggarna är fortfarande sotiga, de rostiga maskinerna och enorma masugnarna har lämnats kvar. Trätrappor leder mellan våningarna. Här är mörkt och högt i tak. Det känns som att smyga genom ett tempel, där märkliga skrymslen plötsligt avlöses av enorma hallar.

Bara byggnaden är värd ett besök i sig. Till det kommer den fina sommarutställningen Förnuft och känsla som pågår till 9 september. 

Tyvärr har Verket en så fruktansvärt ful webbplats att jag tvekar att länka till den. För den speglar inte på något vis hur fin konsthallen är. Men ok, här är länken.

Åk dit och upplev det på riktigt istället!

Varför nöja sig med att vara platt? Tyvärr missade jag namnet på den här konstnären.

Pontus Ersbackens skulpturer leker med spelet mellan ljus och skugga.

Järnverksmiljön gör sig påmind överallt. 

Kjell Engmans glasskulpturer fyller en hel våning. Det är som att vandra runt i en förtrollad skog. Tyvärr gör inte mina bilder verken rättvisa.

Johnny Boy Eriksson skulpterar i tejp!

Pontus Ersbacken igen i ett helt annat material.

De sotiga katedralfönstren fungerar som en slags gästbok. Det stod ingenstans att man fick, men det var så klart alldeles... 

omöjligt att låta bli att lämna ett litet avtryck efter oss också.