Pojken med cykeln

Pojken med cykeln är en lite förenklad men rejält gripande berättelse om övergivenhet, längtan efter att vara behövd och den villkorslösa kärlekens helande makt. 

Tolvårige Cyril har lämnats på ett barnhem av sin far som ”bara måste fixa några saker” innan han lovat att hämta honom igen. Men istället sticker han.

Cyril tas om hand av den sagolikt godhjärtade frisörskan Samantha som låter honom flytta hem till henne som fosterson. Han vägrar dock tro på att pappan verkligen övergett honom och fortsätter förtvivlat att leta efter honom.

Det är mycket tack vare den unge skådespelaren Thomas Doret mästerliga porträtt av Cyril som filmen fungerar. Hans oroliga rusande genom tillvaron på jakt efter kärlek och acceptans är hjärtslitande.

De andra rollfigurerna är mer schablonmässigt skildrade och ges aldrig någon backstory som förklarar deras beteenden. Men det gör inte så mycket. Man ska nog ha ett hjärta av sten för att inte beröras av Cyril. 

Filmen är skriven, regisserad och producerad av de belgiska filmskaparna och bröderna Jean-Pierre och Luc Dardenne som även gjort den fina “Barnet” från 2005. 

Thomas Doret spelar Cyril med hundraprocentig tonträff.

Cyril pappa är en av flera omogna och självupptagna män i filmen. Hans svek mot Cyril är lika banalt som monumentalt.